2 veckor i Thailand: Koh Phangan (Full Moon Party), Koh Tao och Bangkok

I juni var jag på en 14 dagar lång resa till Thailand, där vi åkte via Koh Phangan, Koh Tao och Bangkok. Läs om Full Moon Party, fina stränder och min resa nedan.

Min bästa vän och jag bokade en tvåveckorsresa till Thailand. Vi hade inte direkt något stort på programmet, utan skulle bara ha det mysigt, upptäcka stränder och njuta av livet.

Resan passade också perfekt, eftersom jag precis de här två veckorna inte hade några kunder på resa med Rejsekris Tours. Då kunde jag koppla av (nästan) helt och nöja mig med att kolla och svara på mejl en liten halvtimme varje dag.

Det blev en fantastisk resa, där vi upplevde massor av häftiga stränder och nya, spännande saker på semesterö-erna och i Bangkok. I det här inlägget berättar jag om resan och försöker ge några konkreta resetips till dig som planerar din resa till Thailand.

🏨 Var ska man bo i Thailand? Vill du först hitta rätt område? Läs min guide till var man ska bo i Thailand, där jag går igenom de bästa områdena och ger konkreta hotelltips för alla budgetar.

Se också min video från den här resan:

Resan till Koh Phangan via Bangkok & Surat Thani

Vi började med det ”klassiska” flyget till Bangkok: Thai Airways avgång kl 14:30 från CPH. Det är, enligt mig, en lite irriterande avgångstid, eftersom man alltså reser på eftermiddagen dansk tid och landar i Bangkok kl 06 på morgonen.

Man borde egentligen försöka sova på flyget, men personligen har jag svårt att sova ombord på ett flygplan (det har bara lyckats med sömntabletter) och dessutom svårt att somna före kl 23 dansk tid…

Så jag kom också fram helt slutkörd till Bangkoks flygplats Suvarnabhumi, där det alltid är en kamp att ta sig igenom passkontrollen och få sitt 30 dagars turistvisum.

• Läs också: mitt test och min rekommendation av den bästa powerbanken

Från Suvarnabhumi går det en gratis shuttlebuss till Bangkoks andra (äldre och mindre) flygplats, Don Mueang.

Man behöver bara visa sin flygbiljett från Don Mueang, så får man kliva ombord på den riktigt fina bussen, där vi den här morgonen bara var 10-15 passagerare. Restiden är ca en timme (eller två) beroende på trafiken.

Don Mueang är en helt okej flygplats med ett hyfsat utbud av restauranger, caféer och till och med en 7/11, men på intet sätt den bästa flygplatsen i Thailand.

Min researkompis blev för övrigt förvånad över att jag talade så lovordande om 7/11 i Thailand, eftersom han är van vid att 7/11 hemma i Danmark är dyrt. I Thailand är det naturligtvis väldigt annorlunda, och därför är det riktigt skönt att det finns en på flygplatsen, så att man kan köpa billig dryck och till och med mat.

Flygresan från Bangkok till Surat Thani gick riktigt smärtfritt och tog ca en timme. Vi flög med Air Asia, som väl liknar Norwegian i Europa.

• Vi betalade 779 DKK (ca 1 170 SEK) för 2 personer inklusive 20 kg incheckat bagage när vi bokade ca 1,5 månad före avresa.

Surat Thanis flygplats är mycket liten, men i ankomsthallen fanns ändå ett par caféer och kiosker, så vi fick oss en LEO, hämtade våra kombinerade buss- och färjebiljetter och var snart på väg med Lomprayah-bussen till färjeläget.

• Lomprayah är för övrigt en av de största aktörerna på transportmarknaden i Thailand, och jag har bara fina saker att säga om deras bussar och färjor. När jag var i Thailand 2017 reste vi också runt med andra transportföretag, och ofta var kommunikationen obefintlig. Vi blev bland annat bara avsläppta från en minibuss på en rastplats, där vi sedan fick vänta ett par timmar på en ny minibuss… Det händer inte med Lomprayah, så dem svär jag vid när jag ska ta mig runt i Thailand.

Vi åkte ca en timme till färjeläget, väntade en halvtimme och fick sedan gå ombord på vår katamaran, som först skulle ta en sväng förbi Koh Samui och släppa av gäster innan vi anlände till färjeläget i Thong Sala på Koh Phangan efter ca 2 timmars överfart, så vitt jag minns.

• Priset för den kombinerade buss- och färjebiljetten från Surat Thanis flygplats till Koh Phangan med Lomprayah var 345 DKK (ca 520 SEK) för 2 personer vid bokning online.

Från Thong Sala tog vi bara två motorcykeltaxis till Haad Rin. Jag fick honom visst att pruta ner ett par hundra baht, men vi betalade naturligtvis ändå överpris, eftersom vi var helt slutkörda efter de många timmarna av resa utan sömn. Jag tror att vi betalade 500 baht totalt för två motorcykeltaxis på sträckan, som tar ca 20-30 minuter.

Det är billigare att ta en delad ”taxi”, en så kallad songthaew, där man sitter på flaket, men vi ville bara komma fram…

Läs också min guide till var man ska bo och resa i Thailand.

På danskarnas hostel i Haad Rin

Gud vet att jag inte (vanligtvis) är en hostelmänniska, och det går nog att räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag har bott på hostel i mitt liv.

Men när jag under min research inför resan (åter)upptäckte att det finns ett hostel i Haad Rin som ägs av två danska kvinnor, rådde det inga tvivel om att vi skulle bo där.

Jag skrev faktiskt till dem på Facebook före resan för att höra hur ”dött” det skulle vara i Haad Rin dagarna efter Full Moon Party.

Min researkompis och jag är nämligen inte vanligtvis typerna som ens skulle överväga att gå på Full Moon Party. De svarade mycket ärligt på Facebook att det skulle vara väldigt dött…

Så vi pratade igenom det och blev överens om att vi nog hellre borde planera resan så att vi fick uppleva Full Moon och dagarna före, då det händer massor på ön.

Same Same Hostel (som ”danskhostelet” heter) ligger extremt centralt i Haad Rin, bara några minuters promenad från stranden och själva ”centrum” av byn, så det går inte att få en bättre utgångspunkt.

Ägarna är otroligt trevliga och jordnära, så det var en riktigt bra upplevelse att bo på det här hostelet i Haad Rin.

Vi bokade ett privat rum med två sängar och luftkonditionering, 5 nätter för ca 1 560 DKK (ca 2 340 SEK), vilket också inkluderade middagsbuffé på FMP-kvällen.

Läs mer om Same Same här, eller se andra hotell i Haad Rin på Booking.com här.

Vi deltog bland annat i deras månatliga beerpong-arrangemang inför FMP (Full Moon Party) och var bara en millimeter från att gå hem med segern…

Jag kan verkligen rekommendera Same Same Hostel till dig som vill ha den fulla FMP-upplevelsen i Haad Rin.

Om du inte är all-in på partylivet utan ”bara” vill uppleva själva FMP-kvällen, behöver du inte nödvändigtvis bo i Haad Rin. Samtidigt skulle jag inte heller rekommendera att bo uppe i norr, eftersom det är relativt långt att åka fram och tillbaka.

Det finns dock gott om taxibilar den här kvällen (och kvällen före, till ”Jungle Party”), så det går att lösa.

Koh Phangans fantastiska stränder

Jag har ett annat inlägg om Koh Phangan här på resebloggen (läs här om min första resa till Koh Phangan), men jag vill ändå nämna igen att något av det bästa med att vara på Koh Phangan är, enligt mig, att hyra en skoter och köra runt ön.

• Man ska alltid vara försiktig när man hyr skoter i Thailand, och i grunden är det en dålig idé att lämna kvar sitt pass. Vi pratade med ägarna till Same Same och fick en uthyrare rekommenderad som de har använt i 10 år utan problem, så där hyrde vi – utan problem – två nästan nya skotrar.

Den här gången hade jag pekat ut ett par stränder på öns norra spets som vi skulle köra förbi. Första dagen åkte vi alltså iväg för att hitta Haad Khom (se på kartan här), som skulle vara helt fantastisk.

Vi hamnade dock på Chalok Lam, som ligger i viken ”bredvid” stranden vi egentligen var ute efter.

Det gjorde absolut ingenting, eftersom Chalok Lam också var en riktigt häftig strand och det var (nästan) inga människor där, så vi hade den ganska mycket för oss själva.

Här solade vi lite, badade och fick oss en enda LEO på en strandbar. En alldeles utmärkt första dag på Koh Phangan!

Dagen efter satte vi kurs mot först (enligt planen…) Secret Beach, som ligger på öns nordvästra sida. Därefter var planen att vi skulle fortsätta till Mae Haad Beach. Ingen av planerna höll 😀

Det kan vara lite svårt att hitta på de här thailändska öarna när man både ska köra skoter och använda Google Maps, som inte alltid är superuppdaterat. Så vi hamnade i stället vid Haad Yao, som ligger som ”nästa” strand norrut från Secret Beach.

Det gjorde absolut ingenting att vi hamnade här. Vi njöt så mycket av stranden att vi blev kvar flera timmar och till slut var tvungna att köra hemåt utan att ha sett Mae Haad Beach, som annars är en av de ”måste se-sevärdheterna” på Koh Phangan.

Så en jättestor rekommendation av Haad Yao härifrån – ännu en fantastisk strand på Koh Phangan.

Stranden i Haad Rin, där FMP hålls, är för övrigt också en riktigt fin strand. Där tillbringade vi också ett par sena eftermiddagar, men om man kommer till Koh Phangan och inte ska på FMP finns det egentligen ingen större anledning att åka ner till Haad Rin.

Stränderna uppe i norr är långt vackrare.

Full Moon Party – hur är det?

Som tidigare nämnt är jag inte typen som vanligtvis skulle svänga förbi Full Moon Party i Thailand. Våra resedatum gjorde dock att det nästan vore dumt att inte ta med den upplevelsen, och nu i efterhand är jag faktiskt ganska glad över att jag har upplevt den.

Om man söker lite på nätet svämmar det över av skräckvideor och dokumentärer om hur vild festen är – det flödar av droger, det förekommer massor av våld och bråk.

Min upplevelse är helt annorlunda. Enligt mig påminde det faktiskt lite om festen på campingen under uppvärmningsdagarna på Roskilde Festival. Alla är på gott humör och det är otroligt lätt att börja prata med folk från hela världen.

Alla är ju här för samma sak (vilket i allmänhet gäller på de här semesterö-erna) – man vill ha det trevligt, festa och få en häftig upplevelse.

Personligen såg jag absolut inget bråk – däremot patrullerade polisen då och då på stranden och i de små gatorna ner mot stranden.

Man blev visserligen då och då erbjuden droger av lokalbefolkningen, men vi sa bara ett snabbt ”no” och gick vidare, vilket de accepterade – så alltså inga obehagliga situationer på något sätt.

Helt konkret handlar det om en gigantisk strandfest med många scener, där DJ:s spelar så att folk dansar. Det finns också de här (korkade) eldshowerna, där man kan få komma in och hoppa över ett brinnande rep. Gör man det är man fan själv ansvarig för konsekvenserna 😀

Vi fick oss några buckets, myste med folk från bland annat Irland, Holland och Tyskland och hade över lag en riktigt häftig kväll.

Jag har inte riktigt några bilder från kvällen, och dagen efter var det oväder, så den användes (mycket passande) på vårt hostel…

Vidare till Koh Tao

Efter 5 dagar på Koh Phangan var vi redo att resa vidare norrut till Koh Tao. Återigen åkte vi med Lomprayah-färjan, och det blev än en gång en utmärkt upplevelse.

Resan från Phangan till Tao tar ca en timme, så det är en mycket enkel transfer, och det är nästan synd att inte kombinera de två öarna om man reser i området.

Personligen gillar jag både Phangan och Tao bättre än det något större Samui, som enligt mig ofta liknar en semesterö i Medelhavet.

Kanske hann jag bara inte utforska vrårna ordentligt när jag 2017 tillbringade 5 dagar på Koh Samui…

Nåväl, vi anlände till Koh Tao och skulle egentligen ha blivit hämtade av en gratis taxi från vårt hotell, men den syntes ingenstans.

I stället delade vi en taxi med ett par andra resenärer som skulle åt samma håll som vi, och efter 5 minuters körning var vi framme vid vårt hotell i området kring Sairee Beach.

Sairee Beach är platsen där det händer om du är backpacker eller bara vill bo i ett tätbebyggt område på Koh Tao. Det finns naturligtvis också Mae Haad, där färjeläget ligger, men enligt mig är Sairee Beach långt mysigare, och där finns fler möjligheter att ha det skönt på stranden både på dagen och (med festkänsla) på kvällen.

Däremot är Sairee Beach inte en särskilt bra badstrand, eftersom det är extremt grunt och många longtail-båtar går in och ut.

Thalassa Hotel Koh Tao – bra hotell med perfekt läge

Vi checkade in på Thalassa Hotel, som ligger mitt på ”gågatan” i Sairee Beach och bara några minuters promenad från själva stranden. Jag försökte egentligen hitta ett hotell i området som också hade pool, men antingen hade de dåliga omdömen eller så var de helt enkelt för dyra.

Det finns många fantastiska hotell med pool på Koh Tao till bra priser, men kompromissen är att man då inte bor nära ”stadslivet”, och det ville vi gärna göra på den här resan.

Om du inte bryr dig om pool utan bara vill bo nära allt på ett ganska modernt hotell kan jag verkligen rekommendera Thalassa Hotel på Koh Tao.

Vi betalade 638 DKK (ca 960 SEK) för ett rum med två sängar och eget badrum i 3 nätter – ett riktigt bra pris.

Kolla in Thalassa Hotel och boka det här.

Hotellet har också en egen restaurang, där vi åt frukost en av dagarna. Den var extremt bra, men också ganska dyr. Jag tror att vi betalade omkring 800 baht (ca 260 SEK) för 2 x frukost, kaffe och smoothies.

Som jämförelse hade vi kvällen före ätit middag och druckit en hel del öl nere på en strandbar, där vi satt i flera timmar och tittade på solnedgången, för ungefär samma pris.

Det ligger dock en 7/11 en minuts promenad från hotellet, så det är lätt att köpa något annat – dessutom är det nära allt annat i Sairee Beach, så man är alltså inte tvungen att äta hotellets frukost (som dock var pengarna värd, den var verkligen riktigt bra).

Ett måste för unga – Koh Tao Pubcrawl

Koh Tao Pubcrawl är ett definitivt måste om du är ung och letar efter öns bästa fest. Man börjar på en australisk pub och går sedan vidare till först en poolbar, senare en ladyboy-kabaré (alltså en ”snäll” show där de bara dansar och stämningen är otroligt bra), tillbaka till den australiska för livemusik och allsång, och så avslutar man på en jättestor bar med beerpong och dans.

Det var en riktigt häftig upplevelse, där vi återigen träffade massor av coola människor och hade en jättefest.

Faktiskt en så bra fest att vi dagen efter bara hakade på livemusiken och följde med vidare till den avslutande festen 😀

Vi började med att ta en bucket hos Jam, som har en liten bar alldeles intill Thalassa Hotel. Jams bar är för övrigt ett fantastiskt ställe att ha det mysigt på. Här kostar en bucket (alltså en hel hink med valfri drink) bara 150 baht (ca 45 SEK), och Jam är en upplevelse i sig.

Där finns också spikslagning (Jam har bott i Skandinavien, så hon har nog snappat upp ”spelet” där) och poolbord.

Faktum är att vi träffade Jam senare på kvällen (eller ska vi säga natten), och jag pratade en hel del med henne om Thailand och utmaningarna med att vara egenföretagare.

Riktigt kul att få prata med en lokal, vilket jag faktiskt tycker kan vara lite svårt i Thailand – man kommer sällan längre än till en kort pratstund med en servitör, hotellanställd eller liknande.

Jam är faktiskt också en YouTube-stjärna, men baren har flyttat och blivit något större – kul att hon har fått framgång, det förtjänar hon utan tvekan:

Upplevelser på Koh Tao

Förutom nattlivet finns det naturligtvis massor av bra upplevelser på Koh Tao. Vi hyrde skoter igen och körde runt på ön, där vi bland annat svängde förbi Ao Hin Wong, som jag vill rekommendera till alla.

Det är en mycket liten vik med lite sandstrand omgiven av stora klippor – verkligen ett vackert ställe utan särskilt många människor (när vi var där vid lunchtid).

På vägen ”tillbaka” mot Sairee Beach finns flera utsiktsplatser, och vi hamnade, tror jag, vid High Rock View Point. Fenomenal utsikt över Koh Tao – den kan rekommenderas!

En annan av mina favoritstränder på Koh Tao måste vara Shark Bay. Min partner i Rejsekris Tours har länge pratat varmt om Haadtien Beach Resort, så jag ville gärna svänga förbi och kolla in det – hotellet ligger precis nere vid stranden och är riktigt lyxigt.

Jag har fler Koh Tao-tips i det här inlägget från 2017.

Transfer till Bangkok via Chumphon

Än en gång åkte vi med Lomprayahs kombinerade färja och buss, och än en gång fungerade allt klanderfritt. Det är kö till incheckningen vid färjeläget på Koh Tao, men det är ju svårt att komma undan.

Färjeresan från Koh Tao till Chumphon tog ca 2 timmar, därefter åkte vi minibuss till Chumphons flygplats, väntade ca 30 minuter och gick ombord på vårt flyg till Bangkok – en helt strömlinjeformad upplevelse. Jag hade redan hemifrån varit lite orolig: tänk om färjan blir försenad och vi inte hinner med flyget osv…

• Den kombinerade färje- och minibussbiljetten från Koh Tao till Chumphons flygplats kostade ca 171 DKK (ca 260 SEK) per person.
• Flygbiljetterna (inklusive 20 kg bagage) med Nok Air kostade 485 DKK (ca 730 SEK) per person.

Inga problem, och efter en timme var vi tillbaka på Bangkoks flygplats Don Mueang. Här finns ett utmärkt taxisystem där man berättar för en medarbetare vart man vill åka (många av förarna talar dålig engelska), och strax därefter sitter man i en taxi med taxametern påslagen.

Resan från flygplatsen till vårt hotell i området Silom i Bangkok kostade, så vitt jag minns, ca 300 baht inklusive vägavgifter.

Vi hade sparat det bästa hotellet till sist…

Lebua State Tower – ”Hangover”-lyxhotellet i Bangkok

Redan när vi stiger ur taxin möts vi av flera medarbetare från Lebua-hotellet, som är ett av Bangkoks mest lyxiga och nog också Thailands mest kända hotell. Det är nämligen med i filmen ”Baksmällan del II” och är, tack vare skybarens utsmyckning, mycket lätt att få syn på från hela Bangkok.

Vi möts av en medarbetare som hjälper oss ur taxin, tar bagaget och till och med växlar pengar åt oss, eftersom vi inte kan ge chauffören jämna pengar. Vi står där i våra sportshorts och svettiga t-shirts framför medarbetarna i kostym och känner oss lite dumma 😀

Incheckningen går snabbt och vi kommer upp till vårt rum. Och med rum menar jag vår lägenhet, där vi har både vardagsrum, kök, sovrum och en terrass.

Efter en snabb middag i ett litet gatukök stupar vi rakt i säng efter en lång resdag.

Frukosten på Lebua ska enligt uppgift vara en sevärdhet i Bangkok i sig själv, så vi ser fram emot att uppleva den ymniga buffén. Den gör inte besviken!

Det är utan tvekan den mest överdådiga buffé jag har upplevt (även om den på The Berkeley, också i Bangkok, faktiskt kommer nära – läs mer om hotell i Bangkok). Det finns allt från sushi till kinesisk nudelsoppa, en station där de lagar ägg efter önskemål och mycket, mycket mer.

Det vore synd att bo på Lebua utan att ha frukost inkluderad, så det rekommenderar jag verkligen att du lägger till om du överväger att bo här.

Hotellet har en ganska bra simbassäng, ett gediget gym och riktigt bra service från alla medarbetare – som det naturligtvis också ska vara på ett sådant lyxhotell.

Vi var naturligtvis också uppe i hotellets skybar, där utsikten är utmärkt. Jag tror att priserna för drinkar började på ca 600 baht…

En sak jag var extremt glad för var att vi kvällen före utcheckningen fick en liten lapp med utcheckningsinformation inskjuten under dörren. Där stod lite om vilken tid utcheckningen var och att hotellet naturligtvis kunde hjälpa till att förvara bagage.

Och sedan det häftiga – de skriver att gäster som har checkat ut är mer än välkomna att komma tillbaka och använda hotellets badområde i gymmet. Det räddade verkligen vår hemresa, eftersom vi skulle vara ute kl 12 och inte flög hem med Thai förrän kl 01:20 på ”kvällen”.

Det hade lätt kunnat bli en kladdig och svettig hemflygning efter en hel dag på Bangkoks kvava gator…

Bra service från Lebua!

Boka hotellet med prisgaranti här. 

Vi betalade 2 831 DKK (ca 4 250 SEK) för 3 nätter på Lebua (inklusive frukost). Inte billigt i Bangkok, men enligt mig ändå värt pengarna för hela upplevelsen.

Området runt Lebua är överraskande bra

Jag har varit i Bangkok två gånger tidigare, och bodde då först vid Khao San Road och sedan runt köpcentret Central World inne i ”centrum”. Lebua ligger lite avsides från de nämnda och i ett område som jag ännu inte hade sysslat så mycket med.

Därför var jag nyfiken när min kompis tog sig en tupplur och jag gav mig ut på upptäcktsfärd på egen hand. Gatorna runt omkring överraskade mig mycket – och på ett positivt sätt. Man skulle nämligen kunna tänka sig att gatorna runt ett sådant lyxhotell skulle vara väldigt sterila och tråkiga – det är långt ifrån fallet.

Det är dock något du måste föreställa dig, för jag var helt enkelt så dum att jag inte tog en enda bild av gatorna i området…

Det finns massor av klassiska thailändska gatukök, små butiker och massor av lokalt liv på gatorna. Det är precis den typen av saker jag letar efter när jag reser (till Bangkok), så det var en mycket positiv överraskning.

Ca 5 minuters promenad från hotellet ligger Skytrain-stationen Saphan Taksin, så man kan också enkelt och snabbt ta sig in till t.ex. Siam och byta linje om man ska ut längs Sukhumvit Road eller bara vill besöka shoppingcentren i Siam.

Billig och bra mat nära Lebua

Strax före stationen ligger ett litet köpcentrum som heter Robinson Department Center. Själva centret är inte särskilt märkvärdigt jämfört med Bangkoks många andra enorma köpcentrum, men jag rekommenderar ändå stället starkt på grund av deras foodcourt högst upp.

Jag upptäckte den på min solotur, gick tillbaka till hotellet och väckte min kompis – där skulle vi helt enkelt äta och det skulle vara nu 😀

Vi köpte blandrätten med boiled och fried chicken, där man också får en liten soppa till. Här blamerade jag mig naturligtvis när jag skulle ta sås, vilket en lokal man såg och (mycket hjälpsamt) berättade för matmamman att nu tog utlänningen visst fel sås.

Matmamman var därefter extremt hjälpsam och hjälpte oss att få rätt såser, så vi hade både en som passade till den kokta och en som passade till den stekta kycklingen.

En rolig liten upplevelse i ett land där det kan vara lite långt mellan sådana upplevelser – men det beror kanske på att vi bara har varit i de mycket turistiga områdena.

Om du vill läsa fler resetips till Bangkok har jag skrivit en stor guide till sevärdheter i Bangkok.

Och om du har några frågor om Thailand eller de platser jag nämner i inlägget, skriv gärna en kommentar nedan 🙂